Fastan och påskens dagar
Askonsdagen inleder fastan som avslutas på påskafton. Under fastetiden före påsk tänker vi på Jesus som gick genom lidandet och döden mot uppståndelse och ett nytt liv.
Askonsdagen inleder fastan som avslutas på påskafton. Under fastetiden före påsk tänker vi på Jesus som gick genom lidandet och döden mot uppståndelse och ett nytt liv.
Askonsdagen är den första dagen i fastan, som sedan pågår fram till påskafton.
Fastans första dag kallas askonsdagen. Askonsdagen har fått sitt namn efter en gammal kristen sedvänja att strö aska på dem som kom till kyrkan och lyfte fram sina synder. Än i dag kan prästen ge de gudstjänstdeltagare som vill, ett kors av aska i pannan på askonsdagsmässan. Korset symboliserar Jesus vandring mot korset och vandringen genom död till nytt liv.
Palmsöndagen är en glädjens dag då vi firar att Jesus tågade in i Jerusalem under människornas hyllningar.
Sista veckan i fastan kallas för stilla veckan, eller passionsveckan. Veckan inleds med palmsöndagen. Nu närmar vi oss påsken.
Texterna som vi läser på palmsöndagen berättar om när Jesus red in i Jerusalem på en åsna för att fira den judiska påsken tillsammans med sina lärjungar. Han togs emot som en kung av folket. De jublade, viftade med palmblad av glädje och sjöng Hosianna.
Palmsöndagen är en glädjens dag. Samtidigt visste Jesus vilket lidande som låg framför honom. Under denna dag kan vi därför tänka på svåra uppgifter som vi ibland måste genomföra.
Torsdagen före påskhelgen äter Jesus den sista måltiden tillsammans med sina tolv lärjungar.
Medan de äter säger Jesus till dem att de ska fortsätta att bryta bröd och dricka vin tillsammans, även när han inte finns ibland dem. Gör det till minne av mig, säger Jesus.
Den här kvällen är förebilden för kyrkor i hela världen varje gång de firar nattvard med bröd och vin. Jesus sista måltid tillsammans med lärjungarna är den allra första nattvarden.
Senare på natten, när Jesus och hans nära vänner har samlats i Getsemane trädgård, grips Jesus av de romerska soldaterna.
Det är en av lärjungarna, Judas, som förråder Jesus. Han får 30 silvermynt för att avslöja vem Jesus är. Judas visar soldaterna vem Jesus är genom att ge honom en kyss.
När Jesus har gripits på natten av de romerska soldaterna förs han till förhör hos Pontius Pilatus. Denne fattar beslutet att Jesus ska dömas till döden. Anledningen är att Jesus har gjort anspråk på att kalla sig judarnas kung.
De romerska soldaterna för Jesus till förhör hos Pontius Pilatus som var ståthållare, det vill säga förvaltare. Pontius Pilatus bestämmer att Jesus ska dömas till döden för att han har kallat sig ”judarnas kung”.
Jesus får själv bära sitt kors till Golgata, en kulle utanför staden, där han korsfästs bredvid två rövare. Rövarna som är korsfästa bredvid Jesus hånar honom och ber honom hjälpa sig själv och dem, om han nu är Gud son. En av rövarna ber också Jesus att tänka på honom om det skulle vara så att hans Gud hjälper. Jesus svarar att han redan idag ska vara med honom i paradiset.
När en grupp kvinnor kommer till Jesus grav är stenen bortrullad och hans kropp är inte där. Jesus har uppstått från döden.
Jesus har uppstått. Alla evangelisterna (Matteus, Markus, Lukas och Johannes) skriver om påskdagen, men på lite olika sätt. Här beskriver vi skeendet de berättar om.
Johannes berättar att medan det fortfarande är mörkt kommer kvinnorna till graven. Markus säger att det är tidigt på morgonen när solen går upp som de kommer för att smörja Jesus kropp med välluktande kryddor. Kvinnorna undrar vem som ska rulla undan stenen, som ligger för gravens öppning. Det blev ett kraftigt jordskalv enligt Matteus, och Guds ängel kom ner och rullade undan stenen. Lukas och Johannes konstaterar att när kvinnorna kommer fram till graven är stenen redan bortrullad.
När de går in i graven kan de inte hitta Jesus kropp, berättar Lukas. Johannes talar om hur kvinnorna med en gång springer därifrån och säger till Simon Petrus och ytterligare en lärjunge att Jesus inte är där. De två lärjungarna springer sedan själva och lutar sig in och ser att linnebindlarna ligger där tillsammans med duken som hade täckt Jesus huvud.
Enligt Matteus säger ängeln, som har rullat undan stenen, till kvinnorna att inte vara rädda utan skynda sig att berätta för lärjungarna att Jesus har uppstått. De lämnar graven och både rädda och glada springer de för att berätta för lärjungarna.
I Lukasevangeliet möter kvinnorna två män i skinande kläder som frågar dem varför de söker den levande bland de döda. Han är ju inte där, han har uppstått. Johannes berättar att Maria möter två änglar som frågar henne varför hon gråter, och när hon vänder sig om är det Jesus som står där. Hon känner inte igen honom först, utan tror att det är trädgårdsmästaren.
Kvinnorna i berättelserna fylls både av rädsla, glädje, de darrar och är utom sig, men de berättar för lärjungarna om vad de har upplevt.
När Jesus uppstår besegras döden för alltid. Det innebär att vi människor inte behöver vara rädda för döden, eller ondskan.
På påskdagen firar vi att livet har segrat över döden och att godheten har segrat över ondskan. Guds kärlek kan rädda oss.
Jesus visar sig för alla lärjungar på olika sätt. Deras reaktioner är också olika. Några tvivlar på att det är verklighet, någon vill se bevis. Men oavsett deras reaktioner stannar Jesus hos dem och delar deras tillvaro.
På annandag påsk kan vi lyssna på flera berättelser om hur den uppståndne Jesus visar sig för lärjungarna. Lärjungarna sitter under den här dagen antingen gömda efter det som hänt under påsken, eller är på väg bort från Jerusalem.
En av berättelserna kallas för Emmausvandringen. Det handlar om två lärjungar som är på väg bort från Jerusalem. De går och samtalar på vägen. Plötsligt slår någon följe med dem.
Det är Jesus, men de känner först inte igen honom. Han frågar lärjungarna: Vad är det ni går och talar med varandra om? De berättar om allt som har hänt under påsken. När de stannar för att äta och Jesus bryter brödet känner de igen honom.